Sveriges äldsta verksamma glasbruk 

Kosta Boda och Orrefors tillhör världens främsta varumärken inom glas och glaskonst. Sedan 1742 har glasblåsarna bemästrat den flytande glasmassan och förfinat hantverket i flera generationer på Kosta Glasbruk. Kom in i hyttan och upplev glasblåsning på nära håll.

Teknik och känsla har förfinats i hjärtat av Smålands skogar i generationer. Kosta Bodas glas är personligt, uttrycks fullt, nyfiket och har självförtroende. I skenet från ugnarna har du möjlighet att följa tillverkningen av våra produkter. Från smältning av glasmassan till glasblåsning, slipning och målning. På vårt glasbruk producerar vi även glas under varumärket Orrefors.

Kosta glasbruk grundades redan 1742 och är det äldsta manuella fungerande glasbruket i Sverige. Landsvägen mellan Stockholm och Karlskrona, Kungsvägen, gick på den tiden förbi Dåvedshult och där byggdes hyttan. Goda tillgångar på skogsråvara har gjort området till ett centrum för glasindustrin i Sverige. Den stora expansionen kom först under tiden 1870 till 1900, men anläggandet av Kosta anses ha varit startskottet för industrin i området. 

Hyttinteriören är från 1900-talets början. Runt ugnen i mitten syns de olika arbetslagen alltifrån mästare till hyttpojkar. 
Det är landets äldsta bruk i drift. Kring hyttan byggdes under 1700-talets senare del bostäder för glasblåsarna, bruksherrgården och ekonomibyggnader. På 1870talet och trettio år framåt växte både bruket och samhället kraftigt. Kosta glasbruk ägde runt sekelskiftet 1900, förutom stora lantegendomar, både en järnväg, en stor mekanisk verkstad och ett ångsågverk.  Bruket anlades 1742, och dagens glashyttor härrör från 1902 och 1977. 

Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein

Kompanjonerna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein, landshövdingar i Kronobergs och Kalmar län, bidrog med varsin stavelse till namnet Kosta. De startade sommaren 1742 med blåsning av fönsterglas, buteljer och enkla glassorter på hemmanet Dåvedshult. Med förenade krafter byggdes glasbruket upp. Tiden var inne för att stärka landets svaga näringsliv. Behovet av en inhemsk glasproduktion var stort. 
Ägarna värvade yrkeskunniga glasblåsare som ansvarade för glastillverkningen. De fyra första mästarna, Johan Eder, Johan Thomas Fromm, Christopher Scheutz och Anewald Waltzer, var alla tyskar. Av glasblåsarna krävdes det yrkes- skicklighet och kunskaper för att tillverka de mest skilda produkter, från fönsterglas och emballageglas till skålar och dryckeskärl. Under åren 1756−1790 stod Johan Friedrich Wickenberg i spetsen för bruket. Ugnarna murades om.  Brukets ägor utökades och han köpte en rad gårdar och byggde upp en betydande jord- och skogsegendom. Allt för att trygga den viktiga vedförsörjningen.